Till slut fick projektet ett namn som kändes som en station: Relay Seven.
Efter flera års tekniskt experimenterande kom perioden där jag började behandla projektet mer som en riktig radiostation och mindre som en stream jag råkade äga. Då blev namnet viktigt på ett helt annat sätt.
Jag provade flera varianter. Relay. Relay One. Relay 7. Till slut fastnade Relay Seven. Det var kort, gick att bygga en grafisk identitet kring och lät som något som kunde stå både på en webbspelare, en app och ett programnamn.
När namnet satt började resten falla på plats: logotyp, färger, programspråk och hur stationen skulle presentera sig. Det var också då jag började bli mycket mer petig med hur stationsnamnet uttalas i automatiskt radioprat.
Namnvalet påverkade koden mer än väntat
När Relay Seven blev det fasta namnet började stationsidentiteten dyka upp överallt: metadata, titelrader, jinglar, apptexter, API-output och promptregler. Det gjorde mig uppmärksam på hur farligt det är att hårdkoda namn i tjugo filer.
Jag började därför flytta stationsnamn och liknande identitet till gemensamma settings. Samma princip används för location, showname och persona. Branding är data när det går, inte utspridd kod.